FicWad

" Fan " sa jag högt och lutade mig bakåt med händerna över mitt ansikte.
"förlåt.." sa han tyst.
"Nej Zacky .. Det är slut! Fatta ! Jag är trött på dig och din bullshit!"Jag gick upp från marken där vi satt och började gå till bilen . Jag började gråta när jag var inne i bilen . Jag grät som ett litet barn . Fan hur kunde det bli så här?

8 månader innan
Stockholm , Jag är så trött på den här skit staden . Alltid samma skit. Samma människor , samma affärer , Samma smak . Alla är så jävla lika ! Man blir så fucking frustrerad tänkte jag medans jag gick till mitt gamla sketna jobb
"Vikki! Du är sen!" sa Mr Jakobsson arg och gav mig en sträng blick
" Erh.. asså anders jag....." han jag säga innan han avbröt mig
"Anders? Ska du kalla din egen chef vid förnamnet? Inget hyfs nuförtiden " Sa han argt.
" Du ska kalla mig Mr Jakobsson uppfattat?" Sa han argt och tittade in i mina ögon. Han suckade tung.
" du är så lik din mamma " sa han tyst och smekte min kind
" Hur? " frågade jag. Jag han aldrig lära känna min mamma hon dog när jag var 4 .
" Hon var så upproroisk som du och hon ville åka ut och resa. hon hatade svergie.Jag kommer ihåg när vi var unga att hon brukade samla ihop pengar till sin resa " Han sa det med ett lende . "Du vet hon och jag var klasskompisar " Sa han skämtsammt
"Jaaa! annars skulle du aldrig ha anstält mig här på ditt sketna cafe" sa jag
" Hallå där! dags och jobba ! " Det var som om han hade vaknat ur en dagdrömm
"mm scizo" sa jag tyst för mig själv och log .
Jag slutade vid 4 . Hela min kropp värkte från att serverat folk hela dagarna . Jag sov någ hela tunnelbana färden hem , Hem tilll alvik. Nej vi kallar det inte hem . Vi kallar det MNH AKA Medans-Nu-hem. Jag ramlade ner i min soffa. Mitt MNH var en sketen 1 i alvik. Jag hatade att bo här. Jag vill bo i ett annat land , Typ Spanien eller Italien Vid Medelhavet tyyp.. En tanke började brinna i mitt huvud . Tänk om? Neeeej jag har inte råd.. eller ? Jag ringde min pappa .
"nämen hej Viktoria !"
"mmhmph ... hej pappa"
"hur mår du Vikipickie? " Pappa brukade kalla mig vickiepickie . oh herrigud vad jag hatar det smeknamnet.
"Pappa kalla mig inte det"
"okey " sa han lite besviket.
"pappa jag ringde dig för...... eh........ jag behöver pengar"
"varför?" sa pappa frågsammt
" Jo..... jag behöver pengar för att ... jag ska ut och resa.. " sa jag lite tyst
det blev tyst i telfon en stund.
" Pappa?"
"Ja?"
" så vad säger du?"
"Nej" sa han bestämt och surt.
" va? pappa jag behöver dom här..."
"Du behöver ingeting! Det ändå du behöver är att stanna kvar här och leva ditt liv !"
"Nej pappa jag vill faktis ut och resa. Nej jag vill inte jag måste !" sa jag högt
" Nej Viktoria det måste du inte alls ! Det kommer hända det samma som..... !"
" Pappa sluta..."
"nej du kommer bara lämna mig " sa han och började snörvla
"nej pappa jag....
"hejdå viktoria .."

Jag satt blixt stilla i soffan käpprakt
jag gick in i köket och tog en öl
'fan att min egen pappa inte ens kommer ge mig pengarna' tänkte jag
' jag måste hitta på ett sätt och få pengarna '
det ringde i telefonen jag svarade
"Hallå?"
"okej du får pengarna men du måste ringa mig varje vecka och lova att komma tillbaka .
"ja pappa "
det blev tyst ett tag
"pappa ?"
"ja? " sa han kort
"jag älskar dig" sa jag snabbt
"jag älskar dig med Vickan "


Två månader senare
Jag är i Grekisk ground
OMG jag måste börja prata engelska tänkte jag .
Jag gick till utgången och där ståg Kim .
Kim var min bästa vänn som flyttade till Greekland för två år sen
När hon såg mig började hon skrika och gråta och jag med och vi sprang och kramade varndra
" KIMMY! MY BABY!" började jag skrika
" VIKI MY LOVE " Skrek hon tillbaka.
Efter vårat välkomnande så lungnade vi ner jag gick och hämtade mitt bagge som jag lämnade när jag sprang och kramade Kim.
"OMG Viki jag kan inte tro att du är här! OCH ATT VI SKA VARA ROMMIES!" sa hon glatt .
"Jaaa!" sa jag upprymt
när vi gick ut ur flygplatsen stog en man där . Han hade brunt hår. halvt lång och halv rakt . han var lång och hade muscler . Han hhade ett sött leende och han var snygg.
" Heey i'm Alex! " sa han med en kraftig röst
"Hi i'm Viktoria but you can call me Vik or Viki " sa jag glatt
" Viki det här är min pojkvänn "sa hon på engelska
" Ojojoj skulle inte lilla kimmy vara single för livet ? " sa jag med ett flin
" håll käften "sa hon skrattandes
" va är det sant? " sa alex skrattande
" hon väntade säkert bara på den rätta alex" sa jag
" ähh håll käften både två nu tycker jag vi borde åka hem "
"Jaha vart är hemma? " sa jag glatt
"Santorini"
" wow låter awesomet"
"Det är det" sa hon och satte sig i bilen
jag satta mig i bilen och skrattade
"inte liten bil va?" sa jag skämtsammt deras bil var ranger rover
" nee absolut inte "sa hon skämtsammt
" oh ja! Vi ska fira senare när du vilat en stund ."
"för vadå? " sa jag frågesamt
" För dig dummer" sa kimmy koncentrrande på vägen
" jaha ha så kul" sa jag lite besviket. jag som ville vara med kim idag. Snällt av henne att ditcha mig .
" Din idiot ska du inte följa med?" sa hon
"alex när ska vi ses?" sa hon till alex som satt brevid Kim
"Klockan 7 på uncle joe's bar"
"kom ihåg nu Viki !" sa kim "vi ska fira så du glömmer allt om sketna svergie " sa hon i ett skratt.